Ja, klockan är 12 men man får faktiskt ta sig en sovmorgon då och då.
dock är det en sak som jag har tänk på hela natten..

Dom som blir förnedrade/kränkta/slagna av sin patner.
varför går dom tillbaka?
visst jag fattar att det kan vara svårt, men man måste ha någon
som kan se att nått är fel..

vill man inte leva ett smärtfritt liv?
man vill väl kunna gå runt utan att vara rädd?

Jag vet att det inte är lätt att säga något när man inte har vart med om det själv
eller vet hur dom andra känner sig..
men något måste de finnas som vi kan göra för er.